lizamacknow

När jag och Martin var tillsammans lurade jag min kära far
att jag var med barn. Jag tyckte att det var så komiskt att
se hans ögon spärras upp och hur han blev lite svettig i pannan.
Så jag gjorde en favorit i repris idag.

Liza: Pappa..? (Kollar ner i golvet)
Pappa: Jaa?
Liza: Jag måste berätta en sak för dig.. (Kollar fortfarande ner i golvet)
Pappa: Jaha, berätta då.
Liza: Jag är med barn. (Kollar ledsen på pappa)
Pappa: Jasså? (Tror inte ett dug på det jag säger)
Liza: Jaa.. (Kollar jätte, jätte, jätte ledsen på min far)
Pappa: Jaha de va som fan. (Tror verkligen inte på vad jag säger)
Liza: Och jag vet inte vem pappa är. (Fast besluten över att få den reaktionen jag ville)
Pappa: Hörru Liza, jag går inte på det där igen. Jag är faktiskt inte så dum.

Jaha, där rök mitt kvällsnöje.


Pappa, Carro och Jag för kanske 14 år sen.


PEACE.
/ lizamacknow.