Dag 7: min bästa vän.
Helt ärligt så har jag ingen bästa vän, alla mina vänner är bäst,
men såklart så finns det några personer som betyder lite mer.
Jag kan börja med att berätta om min vän Marcus Storm.
Vi träffades för första gången när jag gick i 7an tror jag att det var.
Jag och Sinan satt på boden taket och Marcus sa att han var för
tjock för att klättra. Då förstod jag att han var en man i min smak
och sen dess har vi hållit ihop även fast han flyttade ifrån mig för några år sen.
Varenda gång jag och Marcus är med varandra så får vi alltid för oss
att göra sjuka saker. T ex lägga oss i en rabatt, sno en flagga och
ha mysig hemmakväll med leopard filt och levande ljus.
Och Marcus har också gåvan att få mig på bra humör på 3 sekunder
och det är inte så lätt ska ni veta!
Sen har vi Sassa brassa Nygren.
Vi har känt varandra ända sen 1an då vi gick på samma avdelning,
sen började vi i samma klass i 6an och återigen i 1an på PC.
Jag och Sandra är väldigt lika på många sätt. Båda klarar att gå på
stan i en halvtimme sen får vi nog, både äter för en fyra barns familj
och ibland verkar det som att vi delar hjärna för vi har en tendens
att säga precis samma saker samtidigt. Sjukt..
Till Sandra kan jag säga vad som helst. Är jag ledsen, arg, glad, bajsnödig,
ja då säger jag det till Sassa.
Och sist men inte minst har vi min stjärtevän Natha Haglund.
Ända sen 6an har vi nästan varit klistrade vid varandra.
Jag sov nästan aldrig hemma utan hos henne, kunde man inte nå
en av oss så ringde man den andra, hörde man två skrattande
tjejer så var det jag och Natha.
Det finns nog ingen person i hela världen som jag skrattar så mycket
med som Natha. Säger någon bajskorv så garvar vi halvt ihjäl oss.
Så mogen är våran humor.
Natha är också en sån person som man kan säga allt till.
Nu var det ett tag sen vi spenderade tid ihop men det
ska ändra fort som saten!
Sorry Natha, men bilden är ju underbar!
